Handarbetets Vänner skola + Taverna Brillo

Sedan 2020 har Handarbetets vänner skola och restaurang Taverna Brillo i Stockholm samarbetat i ett projekt där eleverna vid Textilhantverk basår vävning ges möjlighet att designa och inreda i en offentlig miljö. Eleverna har fått omsätta det de lärt sig under det första studieåret. Utställningen på Taverna Brillo 2023 visades under maj-juni 2023.

Om projektet
Textilhantverk basår vävning har inom ramen för sin utbildning utformat och tillverkat personligt präglade vävda textilier till Jonas Bohlins armatur Taverna. Processen har gått från ax till limpa: från en personlig idé till en färdig produkt. Via skissande, planering, prototyp och genomförande i vävstolen till montering. Två lampor är gjorda i par, övriga har arbetat enskilt för de tio lamporna som hänger i restaurangmiljö på Taverna Brillo.

Varje lampa har fått sin unika prägel där inspiration har kommit från många olika håll och eleverna har använt ett flertal vävtekniker, några har även färgat materialet själva. Bland allt som har använts i textilierna finns plast, växtfärgat tyg, ståltråd, koppartråd, siden, lin, bomull och ull.

Exempel på ledord som klassen har använt som utgångspunkt i projektet med Taverna Brillos lampor: lager-på-lager, håligheter, sinnlighet, årstider, transparens.

Se samtliga lampor längst ner på sidan, detaljer från processen och på plats på Taverna Brillo.

Medverkande elever: 

Sarai Alvarez Riveros
Signe Bjurman
Alix Bodin
Helga Ehinger
Petra Holmberg
Hedvig Isoz
Frida Norman
Cecilia Rang
Esther Sailer
Alicia Sivertsson
Thyra Weiss
Vera Westberg

Brillovåffla – Alicia Sivertsson

Till min lampa ville jag undersöka textil mjukhet inom en kantig form och samtidigt utnyttja våffelvävens ljus- och ljuddämpande egenskaper. Jag kombinerade tre trådar ullgarn för att bilda en tjock och stormönstrad väv med inspiration från industrifönster och glasblock i 70-talets färgskala.

Tusen blommor – Alix Bodin

Jag tog inspiration från glasen som hänger från restaurangens tak. Med utgångspunkt från dem använde jag tekniken ”hålkrus” för att skapa former som har ett eko av glasen, men som också tog nya former och associationer medan jag vävde. Jag tänkte också att det var roligt att leka med tunna och tjocka partier i mönstret, vilket betyder att mina droppformer lyser mot den mörkare bakgrunden.

Kosmos öga – Sarai Alvarez Riveros

Chuquicamata är en gruva i norra Chile belägen cirka 250 kilometer nordöst om Antofagasta. Gruvan är världens största öppna koppargruva. Gruvan i området öppnade 1882. Där bryts guld och koppar. Där fattigdom och rikedom står inför varandra som om de skrattade åt de mest behövande öden. Där tusentals blev mördad under diktaturen.

I slutet av 1700-talet förekom mattor i högreståndshem, men det var först under 1800-talet som de fick spridning i allmogemiljö. Anledningen var att pappersmassa då började göras av trä istället för linnelump, vilket gjorde att utslitet tyg inte längre kunde säljas till lumphandlare för papperstillverkning. Ute i stugorna fick man då gott om överblivet material att använda till mattväv, vilket resulterade i den så kallade trasmattan. Gamla säckar, trasiga fiskenät och kläder som inte gick att lappa började klippas i långa remsor att göra väv av. Trasmattan uppstod således genom återbruk av material.

Koppartrådar i varpen i trasmattan är idag som den starka bros ryggraden som jag byggde för att finna plats i mellanförskapet jag lever i. Trasorna i ull och bomull i lampan är ärgat med samma koppartrådar i en lång process av utforskande, ljuskällan kan du se genom lampans tusen ögon. Gåsögon. Universums ögon.

Fånga an – Thyra Weiss

Textil lampbeklädnad inspirerad av handblåst glas.
Hålkrus med avspärrningsband, mohair och bomull 16/2.

Jag valde att väva hålkrus för att efterlikna det mönster som uppstod när ljuset från en stark lampa genomträngde en handblåst skål. Flytande och glödande glasmassa inspirerade mitt färgval. Textilen fick sitt namn av ett moment som inom glasblåsning heter fånga an. Att fånga an är momentet då man hämtar upp den första glasmassan ur smältugnen. Jag ville fånga textilen i ett moment när den kändes uppfångad, stoppad i en rörelse.

ISÄR & IHOP – Signe Bjurman och Cecilia Rang

I detta samarbete har vi tagit inspiration från klassiska kristallkronor och kombinerat det med naturmaterialet lin. Med hjälp av tekniken veckväv har vi försökt få fram en yta som skapar ett skuggspel likt en kristallkrona.

Game over? – Petra Holmberg

Den direkta inspirationen till min lamptextil kommer från miljön och konsten på Taverna Brillo. Jag har velat jobba nära platsen och här tagit fasta främst på konstnären Sven (”X-et”) Erixson (1899–1970) vars konstverk finns i en del av restaurangen där min lamptextil är. Hans stil upplever jag som både poetisk och kraftfullt direkt med en glödande färgskala.

I ett rum i närheten finns ett färgsprakande flipperspel, Attack from Mars, skapat 1995 av Brian Eddy, som jag också har tagit intryck av i all dess blinkande färgstarka uppenbarelse.

X-et lär en gång på en fråga om vilken som var hans favoritfärg svarat ”Rött” och då fått följdfrågan: ”Varför då?”, varpå han replikerade ”Ja, blått då”. Vad än han menade med det har jag haft detta i bakhuvudet sedan lång tid och har här jobbat med en blandning av medvetna val i färgskalan och intuitivt slumpartade med kontrasterande kulörer. Vissa färgnyanser som jag fick fram hade jag innan projektet egentligen ett stort motstånd inför, men bestämde mig för att utforska dem. Materialen (mer eller mindre tunna sidentyger) och de färger jag har fått till har fått leda mig.

Min lampa består av två lager tyg. Det ena är vävt i vad som kallas stramalj samt tuskaft, där jag dels har använt många olika färger på garner av bomull och lin, garner som jag har tillvaratagit efter att de har lämnats in på Handarbetets vänner skola av en äldre vävlärarinna som inte längre orkade väva, dels vävt med sidentrasor som jag har färgat naturligt med lökskal, rost, blåbär, koschenill-löss och krapprot. Det undre lagret tyg är också siden som jag har färgat med sådana färgämnen.

Game over? Vårt nuvarande utbredda ekonomiska system känns för mig som ett enormt spel med planetens resurser och en stor provokation mot allt levande både nu och framåt. Vad är alternativen och kan vi förmå oss att avsluta detta spel? Hur kan tillvaratagande, lek och skapande få en större plats på vår planet?

Bibliophile – Helga Ehinger

Känslan jag fick när jag klev in på taverna Brillo var att det var som att komma in i ett gammalt bibliotek; mörkt trä, koppar, läder och en djupt grön. Jag ville avspegla detta i min lamptextil. Textilen är vävd i makramégarn med spiraler bland fransarna. Jag kallar verket Bibliophile. 

Sekvenser – Hedvig Isoz

Lampskärm i lin med invävda målade bildserier i tusch på papper.

DEN ENES DÖD DEN ANDRES BRÖD – Vera Westberg och Esther Sailer

dubbelväv, färgfilter, spegelplast
mosaik, kyrkfönster, munkabälte

högt och lågt
högt i tak

quality of life is what we are looking for

upp ner
ner upp

Muskarin – Frida Norman

I svampen lever organismer som kryper runt och bygger bo. Det syns tydligt var de frodas eftersom de skapar mörka plättar över sina bon för att skydda dem från solen. Längs fransarna kan nya hyresgäster klättra upp och flytta in. För människor är svampen mycket giftig och får därför inte vidröras.